"Winter is coming..."

Hösten har egentligen varit ganska varm och sagolikt vacker här i Småland. Löv skimrar i alla möjliga färger, det går fint att gå på promenad i bara tröja och kaffe kan man ibland fortfarande dricka utomhus. Ute har det varit varmt men inuti har det varit kallt. En långsam kyla har stilla flutit ut i kroppen. Kall som snö men tung som bly. "Winter is coming".

Människor flyr som aldrig förr, från krig och från vapen. De trotsar sina fasor och sätter sig och barnen i små osäkra gummibåtar över Medelhavet. Många dör där. De som klarar sig vandrar vidare genom Europa, i regn och i lera, i kyla och i förtvivlan. Gränser stängs och vid stängsel och murar blir människor kvar, blöta och kalla, alla i väntan på något annat. Trots det kommer många hit. Någon känner någon i Karlskoga, någon annan har en kontakt i Gnosjö och någon har träffat någon på båten som tipsade om Finland. Om det vore jag skulle jag nog göra precis samma sak, ta mig någonstans där jag kände igen någon, eller något.

När så flykten är över och myndigheter i Sverige jobbar häcken av sig för att lösa så att folk får tak över huvudet, då tycker några att det är läge att bränna ner asylboenden. Tänk själv, att stå där och vänta på att få en trygg säng att lägga dina barn i och sedan få höra att den är nedbrunnen. Tänk själv att sova i det boendet som tändes på och försöka samla ihop barn och andra för att springa ut och inte brinna inne. Hade det varit jag hade jag där och då tappat all tro på mänskligheten.

Att bränna ner ett asylboende är ett terroristbrott. Att gå in i en skola och hugga efter barn på grund av hudfärg är ett terroristbrott. Rasismen är vidrig och den förgiftar sakta samhället till den grad att den kyla som sprider sig snart tar sig in i varje nerv. Men det finns ett motgift - vreden. Elda under den. Elda under din vrede.

Jag är förbannad. Heligt, satans och jävligt förbannad. Jag är förbannad på att asylboenden brinner och på att Sverigedemokraterna lägger ut adresser till andra boenden på sin hemsida. Jag är förbanand på att Sverigedemokraterna precis vet vilka krafter de sätter i rörelse och jag är förbannad över att rasismen får ett allt vanligare men ett allt fulare tryne.

Men jag är också förbannad på hopplösheten och på maktlösheten som sprids. På budskapen om kris och katastrof som kablas ut överallt och hela tiden. Ja, det är många som kommer hit. Ja, det är mycket som ska lösas. Och ja, det är inte löst på en kafferast. Men det betyder inte att det är olösbart.

Jag gillar inte allt i den blocköverskridande överenskommelse som slutits men det verkar heller inte ledarsidan på Smålandsposten göra. Det om något är nog en garant för att det har kompromissats rejält. Låt gå för det. Men nu är det dags att visa stort ledarskap. Att ingjuta hopp och framtidstro. Att visa vägen framåt och med kraft uttrycka att vi, vårt land om något, klarar detta. Vi har en chans och det är nu. Annars är det inte bara på TV som "Winter is coming".

/Åsa

PS "Winter is coming", är ett citat från TV-serien Game of Thrones där inte mycket är bra. Citatet används ofta för att benämna en ny mörk tid som är i antågande där onda krafter sätts i rörelse och där inte mycket verkar finnas att hoppas på.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Siffror, känslor och Sverigedemokrater

Maxad taxa

Rättfärdigt fattig eller "arbetsduglig bidragstagare"...