Hur blev det såhär?

Krönika i fredagens Växjöbladet Kronobergaren: 

På tisdag fattar Växjös kommunfullmäktige beslut om huruvida det ska bli ett nytt stadshus vid stationsområdet eller inte. Trots att det saknas kalkyler för vad det skulle kosta att renovera dagens kommunhus är den moderatledda majoriteten övertygad om att det blir billigare att bygga ett nytt. Deras övertygelse är så orubblig att de inte tvekar att sätta spaden i marken oavsett vad prislappen landar på. 

Växjös moderatledda majoritet kastar sig rakt in i en sällan skådad byggiver med avtal i högsta hugg - och rejäla skygglappar. Med blygsam extern finansiering motsvarande tre normalstora villor i Växjö centrum är man beredd att betala i runda slängar 700 miljoner av Växjöbornas skattepengar. Ett vinstdrivande statligt ägt bolag får på så sätt en splitterny station till det facila priset av 12 miljoner kronor (Jernhusen betalar 45 miljoner kronor men Växjö kommun betalar 33 miljoner kronor till Jernhusen för marken). Affären görs med ett jämförande underlag på ungefär åtta rader som svarar på något helt annat än på frågan vad det skulle kosta att sitta kvar i dagens kommunhus. Den genomsnittliga Växjöbon lägger mer tid på att jämföra olika bilmodeller innan ett bilköp än vad den moderatledda majoriteten har lagt på att jämföra alternativ till den här affären.

Hur blev det så här? Hur kunde vi hamna i ett politiskt käbbel om Växjös näst största investering någonsin utan att nyktert fråga efter helt nödvändiga underlag? Hur kunde vi hamna i villfarelsen att Växjös utveckling står och faller med att huvudlöst investera gigantiska summor utan att veta vilka alternativen är?

Svaret är politisk prestige. Istället för att på ett sansat sätt ta till sig av både en hissnande prislapp och brist på jämförelser vägrar den moderatledda majoriteten att ta ett steg tillbaka och dra några djupa andetag. Tro mig, jag har annat att göra än att bråka om ett stadshus. Växjö faller i Lärarförbundets skolranking, vi har brist på undersköterskor och vi står inför stora investeringsbeslut också framöver. Hand upp ni som tror att det här politiska tjafset kommer att gynna lösningar på de frågorna i närtid.

Politisk prestige eller ej, det finns fortfarande tid att göra halt och fundera över alternativen. Vad sägs om att avvakta kraftfullt? Stationsområdet ligger kvar och när konjunkturen vänder kommer prislappen att se annorlunda ut. Vi kan reda ut alternativen och på så sätt fatta beslut med både sans och balans. Självklart måste Växjö fortsätta att utvecklas, allt annat är vansinne. Men svaret på att utveckla staden kan aldrig vara att sätta spaden i marken till vilket pris som helst. 

/åsa